Socialdemokraternas resa mot ny politik

Att hamna i opposition efter år av regeringsinnehav innebär alltid en existentiell kris för alla politiska partier. Efter att gräsrötterna hållit skenet uppe och näven knuten i fickan under regeringsårens kompromisser, finns ofta en backlogg inom partierna.

Politikutvecklingen, bortom de blocköverskridande kompromisserna, har hamnat på efterkälken och ivern bland medlemmarna att formulera något nytt är stor.

Socialdemokraterna är inget undantag.

Därför tillsatte partiet förra året ett antal arbetsgrupper. Vid lanseringen deklarerade partiordförande Magdalena Andersson att gruppernas uppdrag var att uppdatera partiets samhällsanalys och utveckla en ny politik som ska föra partiet in i 2030-talet.

Alla samhällsproblem ska täckas in

De elva arbetsgrupperna, bestående av tre till fyra personer var, har fått i uppdrag att utveckla politik som hanterar allt från samhällsgemenskap, idrott och välfärdsarbetares villkor till bostadsförsörjning, brottsbekämpning och energipolitik. Alla samhällsproblem ska täckas in.

De konkreta förslagen ska presenteras först till våren, men tidigare i vintras presenterade grupperna ”uppdaterade samhällsanalyser” som ska ligga till grund för utformningen av partiets nya politik. Att göra en lägesbeskrivning behöver inte vara dramatiskt, men om samhällsanalysen skiljer sig från den berättelse man haft hittills blir det uppmärksammat.

Integrationsfrågan väcker störst uppmärksamhet

Och den arbetsgrupp som fick mest uppmärksamhet var riksdagsledamoten Lawen Redars arbetsgrupp om integration och samhällsgemenskap.

Där fastslogs att Socialdemokraterna saknat självkritik gentemot den bedrivna integrations- och migrationspolitiken som bidragit till uppbyggnaden av parallellsamhällen i Sverige. Budskapet löd istället att det var dags för en hårdare integrationspolitik för att bevara samhällsgemenskapen och upprätthålla legitimiteten för en generös välfärdsstat.

Mottagandet inom partiet blev blandat. Vissa såg denna avbön som ett nödvändigt plåster att riva av inför nästa val; en hygienfaktor för att kunna vända blad från migrationskrisen 2015 och för att inte hamna i en defensiv position gentemot Sverigedemokraterna. Andra menade det bara var ytterligare en inlaga i mångkulturdebatten med fokus på etnicitet snarare än klass.

Men även om det var resultatet från Redars arbetsgrupp som nådde löpsedlarna, löper de gemensamma slutsatserna som en röd tråd genom de flesta av arbetsgrupperna. Bilden som målas upp är ett samhälle som de senaste årtiondena dragit sig tillbaka genom nedskärningar, ökade klyftor och ett hårdare samhällsklimat. Som en följd har individualismen ökat och tilltron till de kollektiva lösningarna minskat.

Inte minst bland de unga, som enligt rapporten har en större tro på sig själva än på Sverige, framtiden och gemensamma lösningar. Särskilt unga killar riskerar att hamna efter redan i skolan och sedan hamna i utanförskap och dras till kriminella gäng eller högerextremism i jakt på bekräftelse och tillhörighet.

Lyckas man inte vända denna utveckling kommer allt fler vända sig till auktoritära och individualistiska lösningar istället för till kollektiva, vilket innebär färre röster på Socialdemokraterna för varje val.

Tron på politikens förmåga ska återupprättas

Kort och gott menar grupperna att Socialdemokraternas uppdrag är att återupprätta väljarnas förtroende för att politiska förslag kan göra verklig förändring i människors vardag. Inte bara i form av elräkningsakuter och liknande förslag som ska dämpa konsekvenserna av en orolig omvärld, utan också hoppingivande reformer som kan förbättra vardagen och öka tryggheten för svenska folket.

Och möjligtvis blåser den politiska vinden åt rätt håll för arbetsgrupperna. Såväl Aftonbladets som Dagens Industris ledarsida ropar nu efter en reformering av det finanspolitiska ramverket som ska möjliggöra fler och större offentliga investeringar. Det kan underlätta för Socialdemokraterna att lägga fram förslag på lösningar som står i paritet med de samhällsproblem som målas upp.

Kommer partiledningen lyssna?

Men hur väl politikutvecklingsgrupperna själva lyckas leverera sådana visionära förslag återstår att se när grupperna slutredovisar sitt arbete i vår.  Vilket i sin tur väcker frågan – vilket mandat har grupperna?

De som har tillsatts att leda grupperna ligger förvisso nära partiledningen, men är på tillräckligt behörigt avstånd för att kunna bli överkörda av partistyrelsen om något allt för obekvämt skulle presenteras.

Men grupperna, som främst leds av yngre förmågor, upplever också att de har fått ett reellt mandat och förväntar sig att förslagen arbetas in i de kommande partiprogrammen och partiförslagen till kongressen. Det vill säga, det som partiet de facto kommer gå till val på vid valet 2026.

Skulle allt för mycket strykas eller censureras bort på partikansliets kontor riskerar det leda till stridigheter på partikongressen i Göteborg i maj 2025. Något som Socialdemokraterna kommer vilja undvika till varje pris så nära inpå valet.

Draget till sin spets står nu kampen mellan de inom Socialdemokraterna som tror att deras mest attraktiva erbjudande till väljarna är att vara partiet som är skickligast på att administrera det svenska systemet, och de som tror att tiden är mogen för stor politik med löfte om stora förändringar.

Lista över samhällsanalyserna

1. Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk
Lawen Redar, Maria Sayeler Behnam, Kristoffer Lindberg

2. De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas
Teresa Carvalho, Ardalan Shekarabi, Fredrik Lundh Sammeli, Lisa Nåbo

3. En ung generation med framtidstro
Amalia Rud Pedersen, Josefine Helleday, Anton Hammar

4. Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid
Mattias Vepsä, Lasse Johansson, Emma Fastesson Lindgren

5. Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje
Björn Wiechel, Elsa Alm, Sara Kukka Salam

6. Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla
Annika Strandhäll, Linda Palmetzhofer, Per-Olof Sjöö

7. Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället
Niklas Karlsson, Aida Birinxhiku, Mattias Tegner

8. Föregångslandet Sverige - världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el
Fredrik Olovsson, Marie Nilsson, Evelina Fahlesson, Joakim Sandell

9. Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet
Anna-Caren Sätherberg, Jytte Guteland, Peder Björk

10. Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering
Lars Isacsson, Sofia Skönnbrink, Eva Ballovarre

11. Fler ska vilja arbeta i välfärden
My Alnebratt, Krister McCarthy, Marika Bjerstedt Hansen