Motsträviga Sverige blir EU-ordförande i kristid – igen

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Sverige har en tradition av att vara ordförande för EU under krisbetonade omständigheter. 2001 uppstod kravaller i Göteborg, 2009 var Europa mitt i en finanskris, och den här gången pågår ett krig i Europa jämte en energikris och begynnande recession med stigande räntor och inflation. Men kriser skapar även möjlighet till radikala beslut och snabb förändring, så vad står på regeringens agenda inför ordförandeskapet?

Ordförandeskapet innebär att Sverige under första halvåret 2023 kommer ansvara för att planera och leda arbetet i ministerrådet i EU, men även företräda rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner.

EU:s inriktning under Sveriges ledning

Den 14 december presenterade statsminister Ulf Kristersson de politiska prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet, baserat på Riksdagens inriktningsbeslut under våren 2022. Inriktningen kan sammanfattas i fyra områden: säkerhet, resiliens, välstånd samt demokratiska värden och rättsstatsprincipen:

• EU:s säkerhet behöver stärkas och en robust europeisk säkerhets- och försvarspolitik utvecklas – med målsättningen att trygga Europas säkerhet, och öka EU:s geopolitiska betydelse.

• Europas konkurrenskraft, främst gentemot Asien och USA, behöver stärkas, den inre marknaden fördjupas, den digitala inre marknaden förverkligas, och fler frihandelsavtal slutas – för att säkra den europeiska tillväxten.

• En stark egen industri är av strategisk betydelse för unionens globala ställning. Innovativa företag på en fri och öppen marknad leder den gröna och digitala omställningen, och Europa måste föregå med gott exempel genom att leva upp till högt ställda klimatmål.

• Energiomställningen ska påskyndas, och rätt regelverk behöver komma på plats för att attrahera investeringar i de branscher som kan leda omställningen. Arbetet med EU:s elektrifiering prioriteras, bland annat genom en ny batteriförordning och fortsatta förhandlingar om att öka den fossilfria elproduktionen.

Den motsträvige EU-medlemmen

Under senare år har den svenska linjen i EU allt oftare kommit att gå på tvärs med övriga länder. I frågor som alltifrån minimilöner till reglering av skogsbruket hörs röster från hela det politiska spektrat allt oftare muttra om subsidiaritetsprincipen - som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån.

Efter Storbritanniens utträde ur unionen har Sverige dessutom blivit allt ensammare i den rollen. Britterna har, likt Sverige, i första hand betraktat EU som en frihandelsunion snarare än som en politisk union. EU:s politiska inriktning har allt oftare kommit att hota vad svenska politiker betraktar som strategiska intressen. Omvänt betraktas Sverige alltmer av Bryssel som lite av ett problem.

Samtidigt är EU-ordförandeskapet inte ett tillfälle att driva sin egen agenda. Istället förväntas ordförandelandet agera opartisk medlare mellan olika intressen och driva den gemensamma lagstiftningsagendan framåt. Däremot går det att arbeta med bildsättning och kringaktiviteter runt möten på ett sätt som gör att övriga 26 länders förståelse för ens intressen och drivkrafter ökar. På så sätt kan ordförandeskapet liknas vid ett OS som pågår i sex månader.

Många EU-möten i Sverige

Under det första halvåret 2023 kommer cirka 150 möten att ske i Sverige. 18 500 europeiska delegater beräknas besöka Sverige. Det inkluderar ministrar, statssekreterare, generaldirektörer och tjänstemän. Ordförandeskapet har nu lanserat en webbsida där alla möten finns tillgängliga.

Följande fyra möten är exempel på arrangemang med koppling till energi, skog och klimat som Sverige som ordförandeland bjuder in till:

• Högnivåmöte om att accelerera elektrifieringen av transporter i Europa (ACCENT) den 30–31 januari i Stockholm. Mötet syftar till att hitta gemensamma möjligheter och ökad samverkan och integrering mellan Europas energi- och transportsektorer i syfte att möjliggöra en ökad elektrifiering av transporter inom alla trafikslag.

• Miljödirektörsmöte den 30 mars i Malmö. Miljödepartementet står värd för ett EU-miljödirektörsmöte samt ett tjänstemannamöte på miljödirektörnivå från EU:s medlemsstater och EU-kommissionen. På agendan står informella diskussioner om pågående processer i den gröna given – vilket inkluderar klimat, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald.

• Skogsdirektörsmöte den 15-17 maj i Skellefteå. Ett informellt möte för medlemsstaternas högsta tjänstemän inom skogsfrågor. I samband med mötet ordnas också flera studiebesök. Från svensk sida är mötet i Skellefteå med omnejd en möjlighet att visa hur hållbart skogsbruk fungerar i praktiken, och att främja förnybara lösningar som bygger på skogsråvaror.

• Energiattachémöte den 24-26 maj i Luleå. Medlemsstaternas energiattachéer möts för diskussioner och studiebesök kopplade till svenska EU-prioriteringar om ett konkurrenskraftigt EU och ett EU som ska vara ledande i klimatomställningen.

Vad kan man som företag få ut av ordförandeskapet?

På ett sätt har ordförandeskapet väldigt lite konkret påverkan på förhandlingsresultatet. Sakfrågorna är allt som oftast för långt gångna när ministerrådet kommer in i processen. I slutförhandlingarna kan endast justeringar på marginalen göras. Och som vi redan konstaterat: ordförandelandet ansvarar för att driva förhandlingarna framåt och kan inte blockera dem genom att driva egna hjärtefrågor.

Men de frågor som slutförhandlas idag kommer förr eller senare att öppnas upp igen och revideras. För att ha någon möjlighet att påverka nästa gång, behöver man redan idag bygga relationer och sätta sig in i detaljerna. Helt enkelt utveckla sin diplomatiska kapacitet.

En grundförutsättning är att man först försöker förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett visst förslag från EU. Inte sällan finns det rationella skäl – och ska man ha en chans att påverka måste man förstå vilka dessa skäl är. Så, ta tillfället i akt och engagera er, bjud in till ett samtal eller besök – och glöm inte att be om hjälp!