Svenska företag i Kina: divest, decouple eller double-down?
Runt 10 000 svenska företag bedriver idag handel med Kina och drygt 600 antingen svenska eller Sverigerelaterade företag har verksamhet på plats i Kina. Landet är föga förvånande Sveriges största handelspartner i Asien. Färska siffror från SCB visar att varuhandeln mellan Kina och Sverige ökade under de första elva månaderna av 2022 – trots omvärldsläget.
Det finns samtidigt en växande samsyn inom EU att affärsrelationerna med Kina behöver omprövas. De senaste månadernas minst sagt frostiga stämning mellan Kina och USA förenklar knappast situationen. New York Times rapporterar om en ökad oro bland amerikanska politiker i den amerikanska kongressen.
Därutöver finns det tecken på att Kinas roll i kriget i Ukraina håller på att förändras. Fortsatt goda relationer mellan Beijing och Moskva, kinesisk fredsplan som mottas av Putin men som Zelenskyj är tveksam till, finansiellt stöd till Putin och nu spekulationer om eventuellt militärt stöd från Kina till Ryssland lägger grunden för ytterligare geopolitiska sprickor framöver.
Samtidigt står Kina inför en rad inrikespolitiska förändringar. När avgående premiärminister Li Kequiang för knappt 3 000 delegater i söndags invigde den första folkkongressen sedan Kina släppt sin nolltoleranspolitik, var det tydligt att kommunistpartiet avser att öka kontrollen över kinesiskt näringsliv. Statliga medier rapporterar bland annat att ”partibyggandet” i privata näringslivet ska stärkas. Samtidigt förbereder man reformer av finanssystemet, med bland annat skärpt kontroll av de organ som övervakar finanssektorn.
I juli 2021 skrev Lumo Advice om de utmaningar svenska företag står inför när de ska navigera mellan Kinas position på den globala marknaden, geopolitiska utvecklingar och sina egna konsumenters förväntningar. Detta innan Rysslands invasion av Ukraina, och de ökade spänningarna mellan Kina och väst. Hur påverkas svenska företag idag? Vilka strategiska alternativ finns? Vi har gjort en djupdykning i ämnet tillsammans med vår geopolitiska expert tillika senior advisor, Nicklas Svensson från Sthlm Policy Group.
Allt fler amerikanska företag lämnar Kina – Europa lär följa efter
Allt fler amerikanska företag väljer att på ett eller annat sätt lämna Kina. I och med den senaste tidens utveckling ökar sannolikheten att fler europeiska företag tar efter. Dilemmat är att EU är betydligt mer ekonomiskt beroende av Kina än vad USA är, vilket skapar större konsekvenser vid en eventuell avveckling.
Vilka strategier har de bolag som bestämt sig för att lämna Kina då valt? Den brittiska tidskriften The Economist publicerade i november 2022 en analys på ämnet, där de beskrev alternativen som antingen ”divest”, ”decouple” eller ”double-down”.
Divest – för de som har råd att leva utan Kina
Efter över två decennier i landet sålde den franska livsmedelskedjan Carrefour 80 procent av sin Kinaverksamhet till lokala återförsäljaren Suning.com. Vidare meddelade det amerikanska klädmärket GAP den 8 november 2022 att de överlämnar sin kinesiska verksamhet till det lokala e-handelsföretaget Baozun.
Att kasta in handduken medan verksamheten fortfarande är värd något kommer troligtvis att vara det mest populära alternativet för de företag som ändå tappat sitt försprång gentemot inhemska konkurrenter. Detta spår valde flera företag med verksamhet i Ryssland, som en direkt effekt av Putins fullskaliga invasion av Ukraina. I Kina är det både den lokala konkurrensen och geopolitiska faktorer som spelar in i företagens beslut att avveckla sin kinesiska verksamhet. Men, det är trots allt lättare för fler företag att leva utan Ryssland än Kina.
Decouple – frikoppling av den kinesiska verksamheten
Ägaren till snabbmatskedjan KFC frikopplade år 2016 sin Kinaverksamhet från resterande verksamhet för att lättare kunna anpassa den till lokala förhållanden. Året därpå gjorde McDonald’s samma sak.
Denna strategi har fördelen att den förenklar de uppbrott som de geopolitiska spänningarna leder till, samtidigt som det lokala företaget behåller tillgång till moderföretagets varumärken och annan immateriell egendom. Haken? Att strategin endast kommer att vara genomförbar i de fall Kinaverksamheten kan drivas som en helt fristående enhet. Det är därmed inte ett alternativ för företag som är beroende av tillverkning utomlands.
Double-down – blunda för omvärlden och gasa förbi motståndet
Det tyska industrikonglomeratet Siemens avslöjade nyligen att de ökar sina investeringar och flyttar en betydande del av sin forskning och utveckling till Kina för att, med vd Roland Buschs egna ord, "slå de lokala mästarna".
Den här typen av strategi är vanligast för företag där det är avgörande för den globala konkurrenskraften att behålla en stark position i Kina. Biltillverkare är typexempel på en sådan bransch som ogärna vill ge mark till lokala konkurrenter, särskilt som många av dessa redan befinner sig i framkanten av utvecklingen av elfordon och ny teknik. Att ge upp den kinesiska marknaden skulle kunna ge kinesiska biltillverkare en språngbräda in på andra stora marknader.
Nästan inget företag valde denna strategi efter Rysslands invasion av Ukraina, just för att den ryska marknaden inte är avgörande för den globala konkurrenskraften. Kinas roll ser som bekant något annorlunda ut.
Om relationerna mellan Kina och västvärlden inte förvärras ytterligare kan en sådan strategi löna sig. Men om spänningarna tvärtom växer, ja då kan det snabbt gå utför för de geopolitiska risktagarna inom den globala handeln.
Vad händer nu?
Än så länge väger de kommersiella faktorerna för svenska företags fortsatta närvaro och handel med Kina tyngst. De geopolitiska dimensionerna har än så länge inte tippat över vågskålen.
Frågan är hur länge det kommer att bestå, när så mycket av senare tids utveckling leder mot ökad anspänning istället för avspänning? Hur ska man som företag hantera sina affärsrelationer med Kina och säkra sina leverantörskedjor i händelse av en geopolitisk eskalering? Att shoppa efter försäkringar när huset väl brinner gör ingen nytta. Svenska företag gör klokt i att hålla sin Kinastrategi under lupp och ställa sig frågan: divest, decouple eller double-down?
Beslut med stor påverkan på anseende
Vid sidan av de rent affärsstrategiska aspekterna finns såklart frågan om hur anseende och varumärke påverkas av respektive val. Det har visat sig i fallet med Ryssland att en viktig faktor – kanske till och med den viktigaste – var med vilken tydlighet och transparens företag kommunicerade sina beslut. Otydlighet och upplevd saktfärdighet urholkade en stor del av den goodwill man hoppades uppnå genom beslutet att lämna. I dessa fall saknades sannolikt många gånger en genomtänkt scenarioplanering, och en uppdaterad geopolitisk analysförmåga.
Lärdomen är tydlig – gör hemläxan och förbered dig på de värsta scenarierna i oträngt läge, utifrån såväl verksamhet, affärsstrategi och anseende.
Nicklas Svensson, Senior Advisor
Alessia Rosi, Konsult