Inflation Reduction Act förändrar USA
Det strömmar ut rapporter, analyser och medieutspel från Vita huset om gigantiska satsningar på grön teknik. Nya projekt lanseras med stöd på miljardtals dollar, allt ifrån vätgashubbar till elbilar. Därtill förväntas extremt stora investeringar i ny vind- och solkraft till 2030 samt stora satsningar på energilagring i batterier. Utvecklingen drivs av den lagstiftning som president Biden infört genom skattekrediter och investeringsstöd genom främst Inflation Reduction Act, IRA, år 2022 och Bipartisan Infrastructure Law, BIL, från år 2021.
Investeringarna kan förändra bilden av USA som stor utsläppare av koldioxid. USA reducerar redan utsläppen och analyser visar på närmare 50 procent mindre utsläpp år 2035 jämfört med 2005, vilket inte är långt från USA:s Parismål på 50–52 procent till 2030 och netto-noll till 2050. Till och med chefen för Internationella Energibyrån (IEA), Fatih Birol, är imponerad och uttalade i våras: ”Inflation Reduction Act är det enskilt viktigaste klimatbeslutet sedan Parisavtalet år 2015.”
“Inflation Reduction Act är det enstaka viktigaste klimatbeslutet sedan Paris-avtalet år 2015.”
Satsningen har likväl kritiserats för sin höga kostnad. Mer än 430 miljarder dollar kan sökas för grön teknik, men det saknas ett tak för kostnaderna eftersom skattekrediter blir vad de blir. Stöden är på tio år och ges även till projekt som projekteras inom denna tidsram. Till hushållen ges även stöd för inköp av elbil och energieffektiviseringsåtgärder i form av bidrag till bland annat värmepumpar och solceller.
Hundratusentals nya jobb har redan etablerats
Analyser visar att minst 200 000 jobb, eller upp till 400 000 jobb om även indirekta jobb räknas, har kommit till tack vare stödpaketen. Många av projekten har hamnat i det nya så kallade ”batteribältet”, ett område som till stor del sammanfaller med USA:s historiska industribälte. IRA:s mål om den sociala aspekten, att 40 procent av de federala klimat- och energiinvesteringarna ska gå till utsatta samhällsgrupper, uppfylls därmed.
Flest nya jobb har skapats inom batteritillverkning och inom elbilstillverkning. President Biden har även satt upp tydliga mål om hur stor andel av solcells- och vindkraftstillverkningen som på sikt ska ske i USA med hjälp av skattekrediter. Målet är att 50 procent av efterfrågan på solceller 2030 och 100 procent av solmodulerna ska tillverkas i USA samt mer än 50 procent av vindkraftverken. Syftet är givetvis att skapa jobb men också att minska beroendet och importen från framförallt Kina.
En osäkerhetsfaktor är om satsningarna får fortsätta efter ett eventuellt maktskifte. Det som kan tala för det är att de nya jobb som skapats är utspridda i många delstater. De stora investeringar som hitintills gjorts ligger dessutom till stor del i delstater som är republikanskt styrda, vilket ger ett politiskt tryck underifrån för att behålla stöden.
Stor omstrukturering av elsektorn
Största delen av utsläppsminskningen förväntas ske inom elsektorn. Det förutspås som tidigare nämnts en kraftfull ökning av ny sol- och vindkraftsproduktion samtidigt som energilagring kommer öka. President Bidens mål är 100 procent koldioxidfri elproduktion till år 2035, där bibehållandet av befintlig kärnkraft är prioriterat, men även koldioxidinfångning ses som en del av lösningen.
Andelen fossilfri elproduktion var 42 procent år 2022 och förväntas öka till 72–81 procent till 2030. Kärnkraften står idag för ca 20 procent och bedöms behålla sin roll då stort fokus ligger på att förlänga livstiden för de befintliga reaktorerna. Det görs stora satsningar från federalt håll på reaktorutveckling av både små, modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) och ”avancerade” reaktorer.
Det amerikanska energidepartementet förutspår att 250 GW ny vindkraft och upp till 475 GW solkraft kommer att installeras till 2030. På frågan om det gjorts bedömningar av elsystemets framtida stabilitet ges inga konkreta svar. Bedömningen är att det blir lönsamt med energilagring och att de ska kunna möta eventuella obalanser. Samtidigt finns befintlig kärnkraft, vattenkraft och gaskraft med CO2-avskiljning kvar som baskraft.
Stora federala satsningar på vätgasutveckling
I oktober presenterade USA:s energiminister Jennifer Granholm, med stort medieintresse, de sju stora vätgasprojekt, så kallade hydrogen hubs som valts ut efter ett ansökningsförfarande. De får federalt investeringsstöd på 7 miljarder dollar. Stödet kommer från Bipartisan Infrastructure Law, vilket gör att även Inflation Reduction Act kan komma att ge ytterligare skattekrediter till dessa projekt, som är spridda över landet och kommer tillämpa olika tekniker.
Tre av projekten kommer använda fossilgas och utnyttja koldioxidinfångning, medan övriga använder fossilfri kraftproduktion, antingen kärnkraft eller förnybart, i kombination med elektrolysörer. Målet i dessa utvecklingsprojekt är att nå en produktionskostnad på 1 dollar per kg vätgas. Men vem som ska bli avnämare av vätgasen verkar i dagsläget vara lite ovisst. Energidepartementet, har ett stort demonstrationsprogram för industriutveckling på drygt 8 miljarder dollar, men i dagsläget verkar det inte finnas några reella nya industriprojekt som står och väntar.
Vissa menar att dessa vätgassatsningar är ett steg i att utveckla elektrolysör-tekniken för amerikansk räkning. Att USA skulle börja exportera vätgas, möjligen i form av ammoniak eller elektrobränslen bedömer flertalet analytiker som relativt orealistiskt. Samtidigt var det få som förutsåg den expansion som i dag sker av export av LNG från USA.
Stort fokus på elbilar
Det ställs hög tilltro till att elbilarna kommer att öka sin andel av nybilsförsäljningen. Genom IRA erhåller en elbilsköpare en bonus på maximalt 7 500 dollar, om bilen har monterats i USA och de huvudsakliga delarna är tillverkade där. Annars kan stödet minska till 2 000 dollar. Bedömningen är att försäljningen av elbilar kommer att öka från idag ca 8 procent till 49-65 procent år 2030.
Utbyggnationen av laddinfrastrukturen är tänkt att stödjas via stödprogrammet BIL. Det kan dock konstateras att för närvarande existerar i princip ingen publik laddinfrastruktur med snabbladdare. De som idag kör elbilar i USA, främst Tesla, laddar i hemmet.
Hur ser fortsättningen ut?
Sverige och Europa behöver nu förhålla sig till att USA infört en klimat-och energipolitik som till stor del bygger på ”morötter” – att få igenom en mer generell federal kostnad på koldioxid bedöms som uteslutet. Hittills verkar politiken fungera jobbmässigt och även klimatpolitiskt. Regelverket har nu till största delen lagts fast och det verkar finnas en tilltro till programmens fortvarighet. Det finns en optimism i näringslivet och investeringar görs. Men beroende på utgången i nästa presidentval finns naturligtvis en viss osäkerhet om framtiden.
Birgitta Resvik
Artikeln bygger på analys, fakta och iakttagelser från samtal och möten med olika intressenter i Washington under oktober och november 2023.