Aktiespararna: Så vässar du kommunikationen under stämmosäsongen

Ett lika säkert vårtecken som körsbärsblommorna i Kungsträdgården är årsstämmosäsongen. Med start i slutet av mars löper den under en intensiv period fram till första halvan av maj, med några eftersläntrare fram till midsommar.

Totalt genomförs drygt 1 200 stämmor och i år är de mest intensiva dagarna för noterade bolag den 25 april då 50 bolag håller årsstämma samt den 7 maj då 56 bolag samlar sina aktieägare.

Lumo Advice har talat med en av de personer som sannolikt besöker flest årsstämmor – Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna, för att få hans syn på årets stämmor, vilka frågor de kommer att driva samt vad de önskar se mer av från IR-avdelningarna.

Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna

Vad är ditt råd till de företag och kommunikationsavdelningar som nu sitter och förbereder för vårens bolagsstämmor?

För det första, var beredda på allt. Stämmosäsongen har bitvis varit lite rörig, inte så mycket beroende på frågor på agendan som av att stämmorna ibland störts av exempelvis aktivister. Här måste bolagen ha en tydlig plan innan stämman ifall man skulle få ”oväntat besök”.

För det andra bör man se över hur man kan göra bolagsstämman tillgänglig för fler och locka en ny generation. Här har Aktiespararna länge drivit frågan om hybridstämmor, det vill säga stämmor där du kan delta både på det klassiska sättet i en stämmosal och från din dator, med full möjlighet att rösta och ställa frågor. På så sätt kan man bevara den fysiska stämmans nerv samtidigt som folk som inte har möjlighet att resa långt för en stämma får möjlighet att delta. Hybridstämmor borde enligt vår mening bli det nya normala bland svenska bolag.

Vilka frågor är viktiga att driva för Aktieägarna och era medlemmar under årets stämmor?

För många aktieägare, såväl professionella som ”vanliga” sparare, är det centralt hur stämmorna genomförs i framtiden. Många är oroliga för helt digitala stämmor som de befarar minskar möjligheten till ansvarsutkrävande och dialog. Vi kommer från vårt håll därför också vara väldigt vaksamma på om något bolag föreslår en bolagsordningsändring som möjliggör helt digitala stämmor. Som sagt, vi ser dock mer än gärna hybridstämmor, som vi tycker är det bästa av två världar.

En viktig fråga för många tillväxtbolag eller forskningsbolag som inte har positivt kassaflöde är finansieringen. Från en tid då pengar var gratis är det nu svårare att fylla nyemissioner, vilket riskerar att slå hårt mot många.

På hållbarhetsområdet tillkommer alltmer komplexa regelverk. Vad bör företagen göra för att aktieägarna ska förstå och kunna förhålla sig till dessa?

Jag tror att bolagen behöver tänka lika mycket PR och varumärke som IR i dessa frågor. Dels finns ju den formella rapporteringen som såklart ska göras efter konstens alla regler, dels finns också en ”mjukare” mer förklarande dimension och där kan många bolag bli bättre, både i vilket språk och vilka kanaler man använder.

Ser du några särskilda trender på IR-området?

Jag tycker redan att man kan se en viss rörelse mot att bolagen arbetar med nya kanaler. Många börjar komma till insikten att modern IR är mer än pressmeddelanden, kvartalsrapporter och konferenssamtal.

Vad har ni för generella önskemål på IR-avdelningar? Finns det något bolagen skulle kunna göra bättre i kommunikationen med småspararna?

För det första, var tillgänglig! Det är alltid mycket uppskattat för en ”vanlig” aktieägare att få ett väl genomarbetat svar på en fråga. De flesta småsparare är inte aktieanalytiker och har ibland också andra värden som de väger in när de sparar i en aktie så var beredd på att kommunicera på lite olika sätt och med olika tonalitet.

Men också, var raka och ärliga när saker och ting inte går som de ska. Jag tycker att det var uppfriskande att höra SAS vd gå ut och varna investerarna för att köpa bolagets aktie. Sådant bygger förtroende, även i tider av kris.

Slutligen tycker jag att man också ska göra sig tillgänglig genom att försöka träffa småsparare på fler sätt än bara stämman. Aktiespararnas olika event är en sådan möjlighet, men det finns såklart fler.

Föregående
Föregående

EU-valet – inte så stora förändringar i Bryssel, men potentiellt desto större i medlemsländerna

Nästa
Nästa

En equity story för stormiga tider