Hur hanteras geopolitiska utmaningar?
Hur företaget ska förhålla sig till Kina är idag en utmaning för många företagsledare. För 20 år sedan var Kina en självklarhet för de flesta internationella företag. Utländska företag investerade i Kina för att positionera sig och vinna marknadsandelar. Med en gigantisk inhemsk marknad, billiga och kompetenta underleverantörer ansågs Kina vara en absolut nödvändighet för många internationella företag.
Idag är det inte lika självklart. Svenska och internationella företag har tvingats ompröva sitt förhållningssätt till Kina. De senaste årens utveckling i till exempel Hongkong och Xinjiang har förändrat bilden av Kina. Samtidigt försöker de flesta internationella företag undvika den kinesiska inrikespolitiska utvecklingen i syfte att få fortsätta göra affärer i Kina. President Trump gjorde amerikansk handels- och utrikespolitik med Kina till en av sina främsta politiska frågor vilket komplicerade situationen ytterligare. När USA 2018 införde högre tull på varor från Kina besvarades detta genast med motåtgärder. Ett växande handelskrig utvecklades fram till januari 2020, då en vapenvila nåddes.
“Sedan 2014 har Kina varit nettoexportör av kapital och 2016 passerade Kina USA som världens största förvärvare av utländska företag.”
USA:s politiska känslighet gentemot Kina har flera orsaker. Det är samtidigt intressant att notera att i en rapport om utländska investeringar, från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i november 2020, sägs att ”sedan 2014 har Kina varit nettoexportör av kapital och 2016 passerade Kina USA som världens största förvärvare av utländska företag.” The Economist noterade att Kinas BNP idag är 18 procent av den globala ekonomin (motsvarande siffra för USA är 24 procent).
Vid årsskiftet ingick EU en principöverenskommelse med Kina om ett investeringsavtal för att göra det lättare för europeiska och kinesiska företag att investera på varandras marknader. Avtalet öppnar upp en rad sektorer inom tillverknings- och tjänsteindustrin för europeiska företag som vill etablera sig i Kina. Direktinvesteringar från EU till Kina har uppgått till mer än 140 miljarder euro de senaste 20 åren. Kina har samtidigt investerat ungefär 120 miljarder euro i EU-länderna. I mars 2021 beslutade dock EU att införa sanktioner mot Kina kopplat till förtrycket mot den muslimska minoriteten. Kina svarade i sin tur med sanktioner mot européer, däribland mot en forskare från Utrikespolitiska institutet i Sverige som leder regeringens kunskapscentrum om Kina.
När ledarna för de sju rikaste demokratierna i världen (G7) samlades i England tidigare i somras för att diskutera en rad brännande aktuella frågor var Kina på agendan. G7-länderna krävde att Kina ska respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i förhållande till Xinjiang och Hongkongs självstyre. Dessutom bestämde sig G7-länderna för att samarbeta för att se till att de globala leveranskedjorna är fria från tvångsarbete, samt att bekämpa icke marknadsmässig politik och praxis som undergräver en rättvis och öppen världsekonomi.
För USA:s nya president har det varit en såväl handels- som utrikespolitisk prioritering att komma överens med ledarna för G7-länderna om hur de genom samfällda ansträngningar ska hantera Kinas globala politiska och ekonomiska inflytande.
President Biden försöker förena världens rikaste demokratier bakom hans initiativ till en post-pandemisk vision, ’Build Back Better World (B3W) Partnership’. Tillsammans ska de bidra och möjliggöra stora globala investeringar i låg- och medelinkomstländer, bland annat i infrastruktur, klimat, hälsa, teknik samt gender och jämställdhet. Ett alternativ till Kinas framfart genom sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI). Kinas reaktion lät inte vänta på sig. Kinas ambassad i London kritiserade G7-ledarna för vad som uppfattades kränkande mot Kinas suveränitet, säkerhet och intresse, och lät meddela att Kina kommer att reagera mot varje inskränkning.
Hur ska internationella företag förhålla sig till den politiska komplexitet i Kina som påverkar deras förutsättningar och villkor? Det är just de handelspolitiska relationerna mellan USA och Kina som blir viktiga även för europeiska företag att förhålla sig till. Idag förväntas företag ta ställning. Balansgången mellan att vara ett socialt ansvarsfullt företag och leva upp till vägledande principer kring mänskliga rättigheter, och inte hamna i onåd med den kinesiska marknaden är svår.
Post- och telestyrelsen (PTS) beslutade i höstas att förbjuda Huawei att leverera utrustning till den svenska 5G-utbyggnaden. Här knyts global geopolitik ihop med affärsstrategier om hur företag ska positionera sig och bygga relationer. Företagen är inte bara utsatta för att göra ’rätt’ i relation till olika stater, men också att göra ’rätt’ i förhållande till de sociala mål som kunderna förväntar att de uppfyller. Samtidigt är företagen mer granskade än någonsin. Rykten och information sprids snabbt på sociala medier och kan få allvarliga affärsmässiga konsekvenser.
Internationella företag behöver fastställa principer som vägleder dem. Principer som ska säkerställa att det finns system, rutiner, resurser, kompetens och ansvarsutkrävande att identifiera, analysera, prioritera och agera på de risker och möjligheter som omger företagen och deras partners. Det är avgörande att inte betrakta information som något statiskt. Det kan ibland låta, ”det har vi tittat på” eller ”vi har en ganska bra koll på vår marknad och våra partners”, men så händer något i alla fall som kan påverka verksamheten.
Information är föränderlig. Den måste dessutom förstås i sitt specifika sammanhang. En tumregel är att bedöma huruvida den information som företaget förlitar sig på är relevant. Hjälper informationen oss att göra rätt saker i sammanhanget, och på rätt sätt. Information bör kontinuerligt analyseras för att förstå vad som är relevant för företagets verksamhet. Företagens system för informationsinhämtning och analys behöver vara på rätt nivå för att ha meningsfull betydelse för beslutsfattande om hur risker och möjligheter ska hanteras.
Därtill behöver företagen förstå sin egen position och omvärld. Ett globalt företag är alltid ett lokalt företag, men ett lokalt företag har också sin egen omvärld. Det som skiljer dem åt är att de globala företagen måste tänka globalt och lokalt på en och samma gång, medan de lokala företagen enbart behöver ta hänsyn till den lokala marknadens förutsättningar. Att leda ett företag i en sådan miljö kan på många sätt liknas vid att vara mästare på balett – mjuk och följsam, men samtidigt distinkt i sina rörelser och intensivt uppmärksam på sin omgivning.
Nicklas Svensson, senior advisor hos Lumo Advice och managing director Sthlm Policy Group