Vad vilja Kina?

En trängd Putin behöver en väg ut

Medan kriget rasar i Ukraina är det många som undrar vad som är Putins mål. Vad vill han? Just nu är han i en väldigt pressad situation. Det finns en risk att våldsspiralen eskalerar ju mer pressad han är. Det kommer att göra den humanitära och säkerhetspolitiska situationen än farligare då Putin kan tänkas vidta extrema åtgärder för att nå framgång med sitt mycket oklara krig mot Ukraina. Hur kan världssamfundet finna en väg ur denna situation? Kan Putin erbjudas en bakväg ur den förödelse som han har skapat på egen hand i Ukraina? Svaret är komplicerat, men omfattar förmodligen Kina. 

Växande kinesisk oro över kriget

Vid ett digitalt möte i förra veckan varnade den kinesiske presidenten Xi Jinping Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att fortsatta sanktioner mot Ryssland skulle orsaka allvarliga problem för världsekonomin. President Xi Jinpings uttalande antyder att det finns en oro att kriget i Ukraina kan få ekonomiska och förmodligen politiska konsekvenser i Kina. Denna insikt hos den kinesiske ledaren skulle eventuellt få honom att reagera på händelseutvecklingen i Ukraina. 

Högre proaktivitet i Kinas engagemang

Det är mycket positivt att dessa tre världsledare har börjat att tala med varandra och förhoppningsvis kan de också komma överens om vem som ska hålla i taktpinnen för att inleda samtal med Putin. Enligt South China Morning Post (8 mars 2022) har Pekings engagemang skiftat från kommunikéer till en högre proaktivitet i dialogen med Moskva. 

Kina kan inte stå passiva hur länge som helst. De måste agera. Dessutom har Kina nära relationer med både Ryssland och Ukraina genom handel och sitt gigantiska infrastrukturprojekt – the Belt and Road Initiative. Enligt New York Times (13 mars 2022) har tågtransporterna mellan Kina och Europa ökat hundrafalt sedan 2010, men det pågående kriget riskerar att påverka handeln kraftigt negativt. Under 2021 var Kinas handel med EU US$828 miljarder och US$657 miljarder med USA. Kinas handel med Ryssland är mindre än en tiondel (US$147 miljarder) av den gemensamma handeln med EU och USA. Rysslands ekonomi är inte mycket större än Spaniens ekonomi, och faktiskt mindre än Texas, rapporterar New York Times (25 februari, 2022). Dessutom finns det en risk för Putin att kinesiska företag och banker väljer att minska sina investeringar i och handel med Ryssland för att undvika ekonomiska eller företagsmässiga bakslag på andra marknader (läs Europa och USA). Putin riskerar att bli alltmer isolerad från den globala ekonomin. Det finns väldigt lite för Kina att ’tjäna på’ att hålla Putin under sina vingar när han redan är en börda för president Xi Jinping och Kina. Ett viktigt mål för Kina är att upprätthålla tillväxten, vilket förutsätter en fungerande världshandel. Putins krig med Ukraina försvagar allt annat lika den ekonomiska utvecklingen.

Kina kan påverka Putin

Kina har därför ett stort intresse av att driva på en fredlig lösning på kriget i Ukraina. President Jinping kan således utöva stort inflytande över Putin vid en eventuell förhandling. Putin har helt enkelt inte råd att förlora Kina. Dessutom rapporterar BBC (14 mars 2022) att Putin, enligt amerikanska underrättelsekällor, har bett Kina om att få köpa krigsmateriel. USA har hotat med allvarliga konsekvenser om så skulle vara fallet. Situationen håller med andra ord på att dras till sin spets. Högnivåmötet mellan USA och Kina som ägde rum i Rom under måndagen (14 mars 2022) var ett viktigt tillfälle för USA att markera att man inte tolererar kinesiska vapenleveranser till Ryssland, rapporterar the Guardian (14 mars 2022). Den amerikanska taktiken att öppet använda sin egen underrättelseinformation kan sätta ett moraliskt tryck på Kina som inte vill sitta med Svarte Petter på handen.

Kina skulle tjäna mycket på att ta en större internationell roll som medlare och få ett slut på denna tragedi i Ukraina, och samtidigt förbättra sitt internationella rykte efter den kinesiska statens (pågående) hantering av Hong Kong och Xinjiang. Genom att ta på sig en internationell medlarroll kan Kina eventuellt visa Europa och USA att landet inte är ett hot mot den västerländska liberala demokratin och marknadsekonomin. Tiden är dock på väg att rinna ut. Ska Xi Jinping agera behöver han göra det snart.

Nicklas Svensson, Sthlm Policy Group och Senior Advisor vid Lumo Advice