Vad kan förväntas av von der Leyens 100 första dagar?

Foto av Ursula von der Leyen © European Union, 2024, CC BY 4.0 

I den tid av snabba politiska förändringar som vi lever i har det blivit allt vanligare att ledande politiska företrädare lovar att åstadkomma saker under de första 100 dagarna av sin mandatperiod.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har använt sig flitigt av denna politiska metod inför hennes andra mandatperiod som börjar senare i höst. Vad kan vi förvänta oss av dessa politiska snabbspår?

Det bör konstateras att det inte kommer att handla om lagstiftningsförslag utan om politiska initiativ med olika konkretionsgrad. Förutom att lagstiftning kräver längre förberedelsetid ligger denna utveckling i linje med det antagande man kan göra om en lägre takt i lagstiftningsarbetet.

Två av initiativen tycks delvis vara ett sätt att möta kritiken mot att den s k gröna given (Fit for 55) har ställt för långtgående krav på den produktion som sker i Europa. Initiativet Clean Industrial Deal syftar till att stimulera ”konkurrenskraftig industri och kvalificerade jobb”. Ursula von der Leyen förutskickar ett program för regelförenkling, bättre tillgång till kapital och en säkrare energiförsörjning och tillgång till råvaror. Inga småsaker precis och säkerligen i första stadiet mer av en programförklaring än en lista på konkreta åtgärder.

Den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn utlovas en Vision för jordbruk och mat som skall ”säkra den långsiktiga konkurrenskraften och hållbarheten i jordbrukssektorn”. För att möta de omfattande jordbrukarprotester som vi sett runtom i Europa det senaste året har kommissionen genomfört en ”strategisk dialog” för att hitta en större samsyn mellan olika intressenter. Det är resultatet av denna som kommer att ingå i visionen. Det är ingen särskilt vågad gissning att tro att behovet av en större självförsörjningsgrad för livsmedel kommer att vara ett bärande element.

Kommissionens ordförande aviserar också en Vitbok om framtiden för Europas försvar. Denna kommer säkerligen i första hand att handla om försvarsindustri. Frågan om en eventuell operativ försvarskapacitet för EU diskuteras inte särskilt intensivt längre, bl a eftersom personalunionen mellan medlemskap i EU och Nato har stärkts med vårt och Finlands inträde. Knäckfrågan kommer i stället att vara i vilken utsträckning medlemsländerna vill samordna sin försvarsmaterielanskaffning under gemensam ledning. Hittills har den viljan varit ganska begränsad.

Ytterligare ett viktigt initiativ blir en policyöversyn inför den kommande utvidgningen av EU. EU kommer att växa i medlemsantal under de närmaste åren. Mest akut just nu är Ukraina och Moldavien men det finns också ett behov av att möta den växande irritationen hos länderna på västra Balkan över vad de uppfattar som en alltför långsam process. Ursula von der Leyen aviserar en genomgång av alla de politikområden som nya medlemsländer behöver reformera men också en första skiss på vilka förändringar som krävs av EU27. Detta blir början på en intensiv fas som kan gå in i ett mycket snabbt skede om t ex frågan om Ukrainas EU-medlemskap blir en del av kommande fredssamtal.

Så även om lagstiftningstakten blir lägre i EU än under den förra mandatperioden så finns det många viktiga frågor att bevaka för alla svenska ekonomiska operatörer.