Berlin är viktigare än Washington för svensk ekonomi och säkerhet

Så länge tysk ekonomi är beroende av rysk naturgas så finns det betydande energi- och säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige som bör beaktas och hanteras.

Det är många som har väntat på ett svar från den tyska regeringen om Tysklands hållning i det fall Ryssland invaderar Ukraina. Vid mötet med den amerikanska presidenten Joe Biden i Washington D.C. den 7 februari förklarade den tyska förbundskanslern Olaf Scholz att Tyskland kommer att samarbeta med USA när det gäller sanktioner mot Ryssland. 

Självständighetsmonumentet på Maidan i Kiev

Samtidigt har kritiska röster höjts i Tyskland kring den tyska regeringens hantering av det säkerhetspolitiska läget i Östeuropa. Enligt tysk media som Der Spiegel kan inte den tyska koalitionsregeringen - som består av Socialdemokraterna (SPD), De gröna och liberala FDP - komma överens om vilka sanktioner som Tyskland är berett att stödja inom ramen för EU och NATO om Ryssland invaderar Ukraina. 

Den nya partiledaren för det tyska kristdemokratiska partiet (CDU), Friedrich Merz, uteslöt nyligen att Ryssland skulle stängas av från den internationella standarden som används för internationella finansiella transaktioner mellan banker och andra finansiella institutioner, Swift. Om ryska banker stängs av från Swift skulle Rysslands möjligheter att handla helt blockeras. All handel med rysk olja och rysk gas skulle avbrytas, vilket skulle skapa en energipriskris inom EU, skriver PM Nilsson på DI Ledare (16 januari 2022).  

Det finns flera risker med att använda Swift som ett sanktionsinstrument, och det finns oenighet bland länderna i väst. New York Times rapporterar (2 februari 2022) att Biden-administrationen kan tänka sig att på egen hand använda Swift som sanktionsmedel mot Ryssland. Risken med att utesluta Ryssland från Swift är, enligt New York Times, att det skulle få stora ekonomiska konsekvenser för Europa. Det skulle indirekt stoppa importen av gas, olja eller metaller från Ryssland. Man lyfter också fram att Ryssland och andra länder har utvecklat en alternativ standard för finansiella transaktioner. Den är dock ännu inte särskilt sofistikerad, men den möjliggör åtminstone nationella transaktioner. Det skulle också, som PM Nilsson skriver i DI, riskera att öka betydelsen och statusen för Kinas motsvarighet, Cross Border Interbank Payment System. 

Tysklands energipolitik har geopolitisk betydelse. Tyskland har bestämt att de resterande kärnkraftsreaktorerna ska stängas och kolkraften ska avvecklas. Fokus ligger på grön omställning. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft, rapporterar Sveriges Radio (9 februari 2022). Men samtidigt har Tyskland gjort sig beroende av ryska energileveranser, skriver Bo Pellnäs på SvD Debatt (13 januari 2022), och fortsätter: ”man tvingas konstatera att Merkels energibeslut ”die Energiewende”, där både kol- och kärnkraft skulle avvecklas, hade allvarliga säkerhetspolitiska nackdelar.”

Samtidigt förväntas Tysklands totala elbehov år 2030, enligt Staffan Raveman på Dagens Industri Debatt (6 februari 2022), vara ungefär dubbelt så stort som idag, omkring 1 000 TWh, för att möta stålindustrins, kemiindustrins och andra industriers elbehov. Att ”Tyskland gör sig beroende av Ryssland för sin elförsörjning får självklart geopolitiska konsekvenser” skriver han. Det mesta talar för att Tyskland helt enkelt inte kommer att sluta köpa rysk naturgas tills man kan ersätta den med någon annan energikälla som kan producera planerbar el. Som Raveman skriver: “gasledningen är i praktiken helt oumbärlig för Tyskland, vilket också förklarar landets agerande.”

Sverige står inte immunt mot denna utveckling. Svensk ekonomi är beroende av den tyska. Hur svensk ekonomi mår beror mycket på hur ekonomin i Tyskland och andra europeiska länder går. Idag är därför svensk energipolitik inte bara en fråga för svensk elförsörjning utan en investering i europeisk säkerhet. Både Raveman och Pellnäs framhåller att varje kilowattimme som Sverige exporterar till Tyskland är en investering i europeisk säkerhet. En rysk militär invasion skulle inte bara vara en mänsklig tragedi för Ukraina, men de säkerhetspolitiska konsekvenserna för Östeuropa och Europa skulle tvinga Sverige, EU och NATO att ompröva och anpassa sina relationer till Ryssland.

Besluten som fattas i Berlin har stor påverkan på alltifrån svensk säkerhetspolitik till svenska elpriser, och därmed på svenska företags konkurrenskraft. I proportion till sin betydelse för Sverige är rapporteringen om tysk inrikespolitik därför väsentligt underdimensionerad. Också för det svenska näringslivet är utökad bevakning av den tyska utvecklingen en klok investering. 

Nicklas Svensson, Sthlm Policy Group och Senior Advisor på Lumo Advice